Lahibiagrottan

Lahibiagrottan är en av de mest kända bland Kullabergs grottor och ligger i en klyfta mellan två väggar av rödaktigt berg strax söder om Kullens fyr. Golvet ligger cirka 7 meter över havet, och grottan går cirka 8,5 meter in i berget och är 7 meter bred och 3,5 meter hög. Inifrån ser du rakt ut över havet förbi den lilla klippön Primön, och eftersom grottan vetter mot väster når solen ända längst in på sommarkvällarna.

Fiskarnas lägerplats

Vågorna gröpte ur grottan i sprucken gnejs när havet stod högre än i dag, och under större delen av stenåldern låg den under vatten. Vid utgrävningar 1902 och 1956 grävde man sig igenom fyllning som på sina ställen var två meter djup och hittade flinta och träkol, och enbart grävningen 1956 gav omkring 16 kilo ben och skal. Kol 14-dateringar visar att människor slog läger här framför allt under yngre järnåldern, ungefär på 600–800-talen, och under medeltiden. De kom på korta fiskefärder vår och höst och lagade fisk från havet och kött som de hade med sig. Bland benen finns tumlare, grönlandssäl och garfågel, den flygoförmögna havsfågel som utrotades 1844. Skärvor av rödgods i det översta lagret kan komma från bergsmännen som högg ut Silvergrottan i grannviken på 1560-talet. Flintan visar att det rörde sig folk här redan på stenåldern, och naturums guide skriver att grottan kan ha varit en tillfällig bostad under yngre stenåldern.

Namnet Lahibia går inte att spåra längre tillbaka än till fotografen Peter P. Lundh, som började använda det kring år 1900, och ingen vet var det kommer ifrån. Ett äldre namn är Bagarugnen.

Hitta dit

Gå från Fyrparkeringen mot naturum och Kullens fyr och följ Röd led förbi glasskiosken, sydväst mot Öresund. Vid utsiktsplatsen ovanför grottan visar en skylt vägen ner. Sista biten är brant, och det finns en ledlina att hålla i.

Bra att veta

• Brant nedstigningdu klättrar ner på egen risk, och berget är halt när det är blött
• Lösa stenarlängst in blockeras grottan av rasmassor; se var du sätter fötterna bland de lösa stenarna