Nimis

Nimis är en labyrint av torn, tunnlar, trappor och gångar som du kan gå rakt in i. Labyrinten ligger på klapperstensstranden Håle stenar, nedanför Kullabergs nordbrant och med utsikt över Skälderviken. Lars Vilks satte upp de första brädorna den 31 juli 1980 och byggde sedan vidare med drivved och annat virke, utan tillstånd, mitt i ett naturreservat. När han fick order om att ta bort verket sålde han det till Joseph Beuys; senare gick det vidare till Christo och Jeanne-Claude, och i två decennier fick domstolarna ta ställning till dess öde. Bränder och stormar förstörde delar av verket, och det byggdes upp igen gång på gång. Nationalencyklopedin beskriver Nimis som det enda större konstverk av typen land art som utförts i Sverige.

Du tar dig in genom en tunnel av plank och drivved och kan sedan vandra runt i gångarna. Arx, Vilks bok i sten, ligger bara en kort bit bort över stenblocken, och runt dem båda breder Ladonien ut sig, mikronationen som han utropade 1996. Till Nimis promenerar du ungefär 1,3 km från Himmelstorp, och sista biten går brant nedför.

Det här finns

Två av Vilks verk står fortfarande kvar på den här stranden, mitt i ett land som han själv skapade.

• Nimisbyggt av drivved, kasserade plankor och fallvirke och sammanfogat med tiotusentals spik. De högsta tornen nådde en gång omkring 15 m, och ett av dem hade en spiraltrappa. Vilks byggde det för att man skulle gå in i det, inte bara titta på det.
• Arx60–70 m österut längs stranden, en ”bok” av strandstenar i betong som ser ut som en fästningsruin. På en del av stenarna finns målade sidnummer.
• Ladonienhär står du mitt i det. Mikronationen har en drottning, en flagga och enligt egen räkning omkring 31 000 medborgare, även om ingen bor där.
• Strandenstora, rundade stenblock, Skälderviken och på andra sidan Bjärehalvön. I havet runt Kullaberg lever tumlare och sälar.
• En paus vid havetmånga besökare slår sig ner på stenblocken med medhavd fika innan de tar sig upp igen.

Vägen ner till Nimis

Den kortaste vägen börjar vid Himmelstorp.

1. 1

   Övre parkeringen

   kör förbi den nedre parkeringen till den mindre övre, där det finns en toalett.

2. 2

   Himmelstorpsgården

   gå uppför den korta trappan och ungefär 250 m fram till gården, och gå sedan till höger om husen.

3. 3

   Två grindar

   stigen går genom en kohage. Stäng varje grind efter dig.

4. 4

   Orange markeringar

   följ Kullaledens orange markeringar mot Håkull; här sammanfaller den med Blå leden. Efter ungefär 350 m svänger stigen åt vänster; gå sedan ungefär 200 m till.

5. 5

   Det gula N:et

   ett N med en pil åt höger, målat på en smal trädstam, markerar avtagsvägen ner till Nimis.

6. 6

   De sista 400 metrarna

   en brant, stenig stig full av rötter, som går omkring 120 höjdmeter ner till stranden. Du behöver händerna för att hålla balansen.

Promenaden är ungefär 1,3–1,4 km åt varje håll. Först stiger stigen omkring 30 höjdmeter, sedan går den ungefär 145 höjdmeter nedför till havet. De flesta behöver 30–40 minuter ner och längre tid tillbaka upp; Ladonien föreslår ungefär en timme åt varje håll i lugnt tempo och 2–3 timmar för hela utflykten. Vilks målade själv de första gula N-markeringarna. De är fortfarande inofficiella, och Nimis finns inte på någon av reservatets kartor eller informationstavlor. Kartan nedan visar vägen, och Stigen till Nimis har en egen sida med höjdprofil och en GPX-fil att ladda ner.

Andra vägar dit

• Från Möllevia Kullaledens 3 km långa genväg, etapp 3a, är du vid Himmelstorp på ungefär en timme.
• Från Arilds hamnomkring 3,5 km till Nimis längs Kullaleden, som går inåt land och inte längs stranden.
• Med busslinje 222 från Höganäs stannar vid Mölle Möllehässle, ungefär 1,9 km till fots från den övre parkeringen, och linje 223 trafikerar Arild. Kolla aktuella tidtabeller.
• Från havetse Nimis från vattnet på en tumlarsafari med Kullabergsguiderna på sommaren, eller paddla kajak dit från Mölle eller Arild, där Upplev Kullaberg hyr ut kajaker. Det går bara att gå i land i mycket lugnt väder, på stora stenblock, och du blir blöt.

Före besöket

• På egen riskLänsstyrelsen, som förvaltar reservatet, rekommenderar inte att man går ner till Nimis. SVT räknade till 33 olyckor där 2006–2019; Vilks hävdade att de flesta sker i slänten och på stenblocken, inte i verket.
• Inne i verketdet är inte förbjudet att gå in eller klättra i det; ett föreslaget förbud drogs tillbaka 2020. Se upp för lösa plankor och utstickande spik; allt sker på egen risk, och Höganäs kommun avråder från att klättra i tornen. Du kan också njuta av det utifrån.
• Inte för allastigen passar inte för små barn eller för den som är ostadig på benen eller har dåliga knän, och inte heller för barnvagn eller rullstol. Den som använder rullstol kan i stället prova den plana, 800 m långa lila slingan vid Björkeröd.
• Väderrötter, stenar och klippor blir hala efter regn, och på hösten döljs de av nedfallna löv. På varma dagar blir klättringen tillbaka upp ett slit.
• Vatten och toaletterta med eget vatten: vid Nimis finns inget, och räkna inte med något vid Himmelstorp. Toaletter finns vid den övre parkeringen, och Himmelstorpsgården har sommarkafé; kolla öppettiderna först.
• Om olyckan är frammering 112 och uppge numret på närmaste räddningspunkt. Räddningspunkt 23 står vid stigen ungefär 140 m norr om Himmelstorpsgården; vid stranden finns ingen, och det kan dröja innan hjälpen kommer.
• Hundarska vara kopplade året runt. De klarar oftast halva eller hela vägen ner, men inte ut på klapperstensstranden.
• Eldbara vid fasta grillplatser, aldrig vid eldningsförbud och aldrig vid Nimis. De närmaste finns vid Himmelstorp; ta med egen ved eller grillkol.
• Lämna allt som det ärreservatsföreskrifterna förbjuder allt byggande, även att bygga till verken eller stapla stentorn, och för att tälta krävs Länsstyrelsens tillstånd. Låt också stenarna ligga där de ligger.
• Fågelskyddfrån 1 mars till 15 juli är klipporna och vattnet från Djupadal till Valdemarsgrottan avstängda för häckande fåglar. Nimis ligger utanför området, men paddlar du från Mölle måste du hålla dig borta från det.
• Bästa tid och parkeringkom tidigt eller sent: båda parkeringarna blir ofta fulla på sommaren och på helger. Det är gratis att parkera, men bara i markerade rutor.

Bränder, stormar och domstolar

1982 beordrade Länsstyrelsen Vilks att ta bort Nimis. Det gjorde han aldrig. I stället bytte verket ägare. När Vilks 1984 sålde det till Joseph Beuys upphörde föreläggandet att gälla, och efter Beuys död köpte Christo och Jeanne-Claude verket av hans dödsbo. 1998 var Kronofogden beredd att riva Nimis och Arx, men domstolarna satte stopp för det. År 2000 slog hovrätten fast att inget föreläggande om att ta bort verken kunde riktas mot Vilks, eftersom han inte ägde dem. Mot anlagda bränder och vandaler hade han en egen regel: återställ allt som förstörs och gör verket större, så att förstörelsen alltid får det att växa.

1. 1980

   Den 31 juli satte Vilks upp de första brädorna på drivveden vid Håle stenar. Några dagar senare kom han tillbaka med hammare och spik.

2. 1982

   Länsstyrelsen slog fast att Nimis var en byggnad inom strandskyddat område och beordrade Vilks att ta bort den vid vite av 10 000 kr.

3. 1983

   Nu visade Vilks gula N-markeringar vägen för de allt större skarorna. I juni råkade danska skolbarn enligt Vilks desarmera en tidsinställd brandbomb. I december fann en domstol honom skyldig men dömde inte ut något straff.

4. 1984

   Enligt Vilks blev Joseph Beuys ägare den 25 april, för 1 500 dollar. I november gick hovrätten ner till Nimis i regnet och friade sedan Vilks.

5. 1985

   Den 28 januari förstörde en anlagd brand omkring två tredjedelar av Nimis, enligt Vilks uppskattning ungefär 15 ton trä. I maj samma år invigdes ett mindre ”Nya Nimis”.

6. 1986

   Christo och Jeanne-Claude köpte Nimis av Beuys dödsbo, enligt Vilks för 2 500 dollar. I november slog Högsta domstolen med röstsiffrorna 3–2 fast att Nimis juridiskt sett är en byggnad och dömde Vilks till 25 dagsböter à 40 kr.

7. 1991

   Den 3 januari påbörjade Vilks Arx, ett fäste av strandsten och betong intill Nimis; 1993 gavs det ut som bok.

8. 1993

   I ett brev skrev Länsstyrelsen att lagen inte innehöll något direkt förbud mot att underhålla en olagligt uppförd anläggning. Vilks tolkade det som en överenskommelse och underhöll Nimis öppet fram till 2016.

9. 1996

   Den 2 juni utropade Vilks Ladonien. I slutet av oktober hade landet enligt egen räkning mer än 1 000 medborgare.

10. 1999

    Markägaren krävde att alla verken skulle tas bort. Tingsrätten beslutade att Nimis och Arx fick stå kvar, men att ett tredje verk, Omfalos, måste bort.

11. 2001

    Högsta domstolen gav inte markägaren prövningstillstånd, och därmed fick Nimis och Arx stå kvar. I december samma år lyftes Omfalos bort.

12. 2013

    I december slog stormen Sven sönder Wotans torn i strandkanten och fällde Vindarnas torn. 2014 byggde Vilks vidare ovanpå det fallna tornet.

13. 2016–18

    Den 24 november 2016 förstörde en anlagd brand ungefär en fjärdedel av Nimis, enligt räddningstjänstens bedömning. 2018 dömdes Vilks till böter för två konstruktioner som tillkommit efter branden.

14. 2021

    Lars Vilks dog den 3 oktober. Höganäs kommun bad Kulturdepartementet om hjälp att bevara verken men fick nej.

15. 2023

    I januari blev en stiftelse som bildats av Vilks vänner, livskamrat och kolleger ägare till Nimis och Arx och, enligt svenska medier, till Ladonien.

16. 2024

    Kring mitten av juni föll ett stenblock från branten och krossade ett ben på ett av tornen. Frivilliga stöttade upp tornet, men natten mot den 14 juli rasade det. Ingen skadades.

17. 2026

    Fem år efter Vilks död har Länsstyrelsen ännu inte beslutat om de tillstånd som krävs för att bevara Nimis; beslutet väntas före jul.

Lars Vilks

Lars Vilks föddes i Helsingborg den 20 juni 1946 och växte upp i Höganäs. Som konstnär var han självlärd, men han utbildade sig till konsthistoriker vid Lunds universitet och disputerade där 1987 med avhandlingen ”Konst och konster”. Åren 1997–2003 var han professor i konstteori i Bergen i Norge. Han förespråkade den institutionella konstteorin: konst är det som konstvärlden behandlar som konst.

Redan före Nimis var han en provokatör. 1976 förklarade han hela Höganäs kommun för ett konstverk och körde i en målad Volkswagen runt till konstinstitutionerna i nordvästra Skåne, som han utmanade på pistolduell. 1977 anmälde han sig själv som konstverk till vårsalongen på Vikingsbergs konstmuseum i Helsingborg. När han blev refuserad signerade han i stället själva museet, ”Vilks –77”, på sockeln till lejonet vid entrén. Den 26 augusti 1978 höll han på att drunkna när han badade i storm utanför Kullabergs nordsida. Ur händelsen föddes, skrev han, ”havshämnaren”, och Höganäs kommun kallar Nimis hans hämnd på havet.

Vilks presenterade Nimis som ett processverk: myndigheterna, rättegångarna och mediebevakningen hörde lika mycket till verket som virket. Hans bok från 2003 om hela historien heter ”Myndigheterna som konstnärligt material”. Han höll också noga räkning. I början av 2008 beräknade han att han hade gått nästan 20 000 km för Nimis, och den 25 november 2016 var han uppe i 7 585 besök.

2007 tecknade Vilks profeten Muhammed som ”rondellhund”. I augusti samma år publicerade en svensk tidning en av teckningarna, flera regeringar fördömde den, och i september satte ledaren för Islamiska staten i Irak ett pris på hans huvud. Från den hösten fram till sin död levde Vilks under polisbeskydd. 2010 angreps han under en föreläsning i Uppsala, och medan han var bortrest kastades bensinbomber in i hans hem. Den 14 februari 2015 angrep en gärningsman ett debattmöte i Köpenhamn där Vilks deltog och dödade filmregissören Finn Nørgaard; Vilks klarade sig oskadd. Gärningsmannen sköt sedan ihjäl Dan Uzan, som var frivillig vakt utanför en synagoga. Därefter kunde Vilks inte längre besöka Nimis regelbundet, och hans vän Fredrik Larsson tog över reparationerna.

Den 3 oktober 2021 hamnade polisbilen som skulle köra Vilks hem i mötande körfält på E4 vid Markaryd och kolliderade med en lastbil. Vilks, 75 år, och hans två livvakter från polisen omkom. 2022 kom åklagaren fram till att kraschen var en olycka, med största sannolikhet orsakad av ett däckhaveri. Dagen efter hans död lämnade besökare blommor och drivved vid Nimis. Enligt hans livskamrat sänktes hans stoft ner i havet utanför Nimis 2022.

Nimis är mitt livsverk och ett bidrag till konsthistorien.

Arx

Arx, latin för ”fäste”, står på stenblocken 60–70 m öster om Nimis: murar, torn och spiror av strandsten ingjutna i betong. Vilks påbörjade bygget 1991. Hans förlag förklarade att verket var en bok och gav ut det 1993, med 352 numrerade ”sidor” och ett eget ISBN. Efter en rättegång 1994 betalade Vilks sina böter genom att sälja sidorna för 100 kr styck, och enligt honom själv fick Arx till slut fler än 300 ägare. Verket står kvar, och från Nimis tar du dig dit genom att klättra över stenblocken.

Omfalos

Från 1999 stod här ett tredje verk: Omfalos, en pelare av sten och betong, 1,61 m hög och omkring ett ton tung. Namnet syftar på omfalos, ”navelstenen” i Delfi som markerade världens mittpunkt. Vilks medgav aldrig att han hade gjort den; han sa att han bara hade namngett den. Markägaren klagade, en domstol beslutade att den skulle bort, och i april 2001 sålde Vilks den till konstnären Ernst Billgren för 10 000 kr.

Vilks ansökte om att få spränga den med 100 kg dynamit på Nobeldagen den 10 december 2001, samma år som Nobelpriset fyllde hundra år. Länsstyrelsen sa nej men höll svaret hemligt till just den dagen. Då var Omfalos redan borta: i gryningen den 9 december hade Kronofogden lyft bort den med en kranbåt. Räkningen blev 92 500 kr, eller 103 500 kr med rättegångskostnaderna. Den tjänsteman på Kronofogden som ledde lyftet fick ett skämtsamt konstpris för ”utan tvekan det mest betydande performanceverket i Sverige” det året.

Omfalos stod ett år utanför Hotel Kullaberg i Mölle hamn innan den 2003 blev en del av Moderna Museets samling i Stockholm. Länsstyrelsen lät Vilks markera den gamla platsen med ett minnesmärke på ”högst 8 cm, gärna mindre”, som sattes upp 2002; om det finns kvar är inte känt.

Ladonien

Den 2 juni 1996 utropade Vilks fristaten Ladonien, omkring 1 km² runt Nimis och Arx. Det var en protest mot försöken att ta bort verken och samtidigt ett skydd mot dem: myndigheterna hade gett upp, menade Vilks, och därför gällde svensk lag inte längre fullt ut där. Namnet kommer från Ladon, draken som vaktade Hesperidernas gyllene äpplen.

Ladonien är en ”remoni”, en kunglig republik med en drottning som regerar på livstid och i dag en premiärminister. Vilks krönte drottning Carolyn I vid Nimis 2011 och var statssekreterare fram till sin död. Medborgarskapet är gratis och söks på nätet, medan adelstitlar kostar pengar. Enligt Ladoniens egen folkräkning fanns det omkring 31 000 medborgare i augusti 2026.

I början av 2002 kom omkring 3 000 ansökningar från Pakistan, många från människor som räknade med jobb och bostad. Vilks tog då bort formuläret från nätet och lade sedan ut det igen med en upplysning om att ingen kan bo eller arbeta i Ladonien. Ladoniens krigsförklaringar mot Sverige och USA 2003 och mot San Marino har sedan dess dragits tillbaka. Den 2 juni 2026 fyllde Ladonien 30 år.

• Flagga”The Glorious Green”, ett grönt nordiskt kors på lika grön botten: Sveriges blått och gult blandat. Enligt ladonisk tradition gjordes den första flaggan genom att man kokade en svensk flagga.
• Nationalsångkomponerad av norrmannen Jan Lothe Eriksen och framförd genom att man kastar en sten i vattnet, ”helst i stilla vatten så att ringarna får ljuda”.
• Valutaörtugen, uppkallad efter ett medeltida silvermynt och värd omkring 10 kr. Sedeln på en örtug från 1997 var värd en halv örtug om man klippte den mitt itu.
• TidszonUTC+0:57, tre minuter efter svensk normaltid, införd 1996 med sloganen ”Vi ger dig tre minuter till”.
• Språktvå ord: ”Waaaaalll” (ett udda antal a och l, med fler a än l) för uppsluppna stunder och ”Ÿp” för högtidliga.
• Traditionernationaldjuret är krabban, man hälsar genom att lyfta båda händerna mot kinderna med handflatorna framåt, och en gång i tiden betalades skatten i kreativitet.
• Helgdagarbland annat Branddagen (28 januari, branden 1985), Domedagen (3 november, domen 1986), Länsstyrelsens dag och två missförståndsdagar, 24½ och 25½ december.

Nimis i dag

Sedan januari 2023 tillhör Nimis och Arx Stiftelsen Lars Vilks Minnesfond, med juristen Krister Thelin som ordförande; enligt svenska medier äger stiftelsen även Ladonien. Frivilliga sköter om Nimis: föreningen Nimis vänner, som bildades 2022, och Ladoniens eget underhållslag. Marken ägs av stiftelsen bakom godset Krapperup, Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen, och Länsstyrelsen Skåne förvaltar naturreservatet.

Nimis saknar fortfarande tillstånd. Sedan 2024 prövar Länsstyrelsen en ansökan om dispens från reservatsföreskrifterna som skulle låta verken stå kvar. 2025 inleddes dessutom ett samråd inför en ansökan om Natura 2000-tillstånd. Först om båda beviljas kan Nimis byggnadsminnesförklaras. I oktober 2026 sa Länsstyrelsen att man räknade med ett beslut före jul. Ägarna vill bevara Nimis så som Vilks lämnade det, utan någon enklare väg ner. Vilks själv hade talat om att avsluta verket 2030 om det inte blev officiellt godkänt.

Naturen fortsätter att nöta på verket: 2024 krossade ett stenblock från branten benet på ett av tornen, och ungefär en månad senare föll tornet. Uppgifterna om reparationer därefter går isär, och ingen har mätt tornen sedan dess. Bilder från maj 2026 visar att flera höga torn fortfarande står kvar.

Ingen räknar besökarna. 2010 gjorde Vilks en ”mycket försiktig” bedömning på omkring 40 000 om året; 2019 rapporterade Sveriges Radio om fler än 90 000. Den enda säkra siffran: fler än 5 000 bilar på den närmaste parkeringen under en vecka i juli 2020.

Det ska vara lite svårt att ta sig till Nimis, det är en del av upplevelsen.

Böcker, filmer och kuriosa

• Vilks egna böcker”Nimis och Arx” (1994); ”Myndigheterna som konstnärligt material” (2003), hans egen skildring av hela historien; och ”Nimis” (2021), en kort illustrerad historik över verket.
• Andras böckerLeif Erikssons ”Kring Nimis” (1982), Lisa Rosendahls essä om Vilks och rättsprocessen i ”The Trials of Art” (2007) och Niklas Orrenius reportagebok ”Skotten i Köpenhamn” (2016).
• Film och tvtv-filmen ”Det är väl ingen konst” spelades in vid Nimis 1988. Dokumentären ”Allting är en fördel” har fått sitt namn efter Vilks valspråk. ”Micronations”, där Ladonien är med, hade premiär på Tribecafestivalen 2026.
• RadioSveriges Radios intervju ”Lars Vilks – allt för konsten” (2021) och reportagen ”Arvet efter Vilks” från 2022 om vad som ska hända med Nimis.
• MuseerModerna Museet i Stockholm ställde ut Vilks 2004 och har Omfalos i sin samling. Skissernas museum i Lund har ett träföremål som Joseph Beuys signerat som ”ägare till Nimis från den 25.4.1984”; i dag står det i magasin.
• Jazz på strandenen årlig utomhuskonsert 1997–2001. År 1999 kom omkring 150 personer, 14 båtar låg för ankar utanför, och en kontrabas bars ner för slänten.
• Noshörningen Nelsonden första noshörningen som föddes i Sverige, på Kolmården 1995. År 2000 begravdes hans aska i Nimis under ett stenröse med en minnesplakett.
• Udda episoderVilks gjorde om sina dagsböter från 1986 till signerade teckningar och sålde dem. Ladoniska brudgummar fick skaka Wotans torn tills dess klocka ringde. 2012 försåg anonyma konstnärer ett torn med högtalare som sände böneutrop, och Vilks lät dem sitta kvar.